Vi väver vadmal! Snart.

Vi väver vadmal. Eller, vi väver inte än. Garnhärvorna ska spolas och varpas och allt vad det heter, det snurrar och snurrar i vårt vårsoliga klassrum, det är som att dansa polska har vi märkt.
Vadmal är ett tjockt ulltyg, bra mot vind, väta, vittror och liknande (och man somnar som en stock med en vadmalsfilt över sig). Att göra tyg tar tid. Det är så mycket vindor, efsingar och sånt (Vävstolslexikon tack?). Det krävs många varv på vindan och varpan innan det blir tyg. Jag har fått som en ny sorts vördnad för tyg. När vi framåt hösten har stampat vadmalen (i en stamp uppe i skogen, fortsättning följer), kommer man ju knappt våga sätta saxen i tyget. Men sedan är man nog rädd om plagget, ser till att det håller länge. Kläder i en affär dyker ju upp så fort från ingenstans. Men någonstans odlas bomullen och tillverkas kemikalierna. Men hur, av vem? Så läskigt lite jag vet om sådant jag använder varje dag. Vems slit består kläderna av? Vad finns i ämnena som står på tvättlappen? Varför står det inget mer?

Inte kommer jag att börja väva alla mina kläder själv. Och inte kunna ändra hela klädindustrin. Men man kan börja med att laga hålen i sina egna kläder. Sy något roligt på så går det lättare vetja.

Att varpa, det är att… ja det snurrar och tar hela dagen. Kvällen med, om det är en lång väv (och vi är lite ambitiösa så det blir långt). För att varpen ska bli jämn är det samma person som varpar alltihop. Men ibland förser vi varpfolket med kaffe och piano och annat som de ber om eller vi anser dem behöva. Och så gör vi annat, mest snurrar saker. Och pratar, lyssnar på musik och frågar vår lärare Berit en gång till hur man gör med efslingar, viffslor eller vad det var. Att sätta upp själva väven är en annan historia.  Ännu fler konstiga ord. Solva? Kanske hör ihop med engelskans solve? Det solvas här i Skattungbyn.

DSC_0198 DSC_0234 DSC_0274 DSC_0278 DSC_0305 DSC_0335 DSC_0420 DSC_0426 DSC_0493

Vi kom på en teori om hur sagan om Rapunzel kom till. Den där absurda sagan om en som klättrar uppför en fläta. Nu är den nästan logisk! Det blir en rejäl fläta av trettio meter varp… (Fast vi vågar inte prova klättra i den).
Den där flätan ska sedan in i vävstolen är det tänkt. Ibland gör det ont i händerna. Då kan man tänka att våra hjärtslag som bultar i nävarna går genom händerna ut i trådarna, upp i vävarna. Säkert blir väven extra stark då.

Vadmal var det alltså. Ett varmt, tätt tyg gjort av ull. Ull och samarbete.

DSC_0569 DSC_0595

Annonser

Om Skattungarna

Den här bloggen drivs av de kursdeltagare som går Skattungkursen just nu!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vi väver vadmal! Snart.

  1. mustmas93 skriver:

    Vilken härlig stämning ni verkar ha i Skattungbyn!

  2. Elin skriver:

    Haha, jag älskar den här bloggposten! 😀 Peace, ull och vadmall ^_^

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s